Fjäll i förändring: Del 1
Vi befinner oss i en tid och på en plats där de rådande klimatförändringarna på inget sätt går att förneka eller blunda för, något som kommer innebära nya utmaningar för den svenska fjällsäkerheten.
Text: Niklas Mattsson | Foto: Mattias Fredriksson
Turism och besöksnäring har fått en allt större ekonomisk betydelse ur ett globalt perspektiv, det råder det ingen tvekan om. Och Sverige är inget undantag.
Enligt Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI samt Myndighetsnätverket för klimatanpassning kan förändringarna av klimatet komma att medföra vissa positiva konsekvenser för besöksnäringen och friluftslivet i Sverige. Sommarturismen kan exempelvis komma att gynnas av ett förändrat klimat med högre lufttemperaturer och varmare somrar. Samtidigt kan turismen runt Medelhavet minska till följd av allt varmare somrar vilket kan gynna länder på nordliga breddgrader med ett mer behagligt klimat sommartid.
2019 publicerade Fjällsäkerhetsrådet en kartläggning av kunskaps- och forskningsläget avseende klimatförändringarna i fjällen samt deras förmodade inverkan på fjällsäkerheten.
I Fjällsäkerhetsrådets rapport nämns bland annat fler turister under vissa tidpunkter på året som en potentiell effekt av klimatförändringarna. Konsekvenserna av detta är något som bland annat STF Kebnekaise Fjällstation redan stött på under pandemiåren.
— Under pandemisomrarna upplevde vi mycket problematik med främst tältande gäster som var uppenbart oerfarna fjällbesökare, berättar Marit Sarri, nuvarande platschef vid STF Abisko Turiststation samt områdeschef för Abisko, Kebnekaise och Saltoluokta. Ett stort problem var främst nedskräpningen och här var det tydligt att vår information och skyltning inte var tillräcklig.
Ett resultat av detta var att man inledde ett väldigt lyckat samarbete med Håll Sverige Rent. Man började även jobba med fjällvärdar stationerade utanför stationen som kunde informera gästerna muntligt och enklare fånga upp frågor och funderingar.
— Vår kommunikation blev mycket tydligare och folk såg sig sedda på ett annat sätt, säger Marit. Det blev också uppenbart att våra gäster i grund och botten ville göra rätt.
Idag, 2023, är det tydligt att man bär med sig de här erfarenheterna inom STF och att de gjort avtryck inom organisationen.
— Under 2022 såg vi en minskning av antalet gäster, främst de som tältar, berättar Marit. Det, i kombination med att vi jobbar vidare med vissa förändringar som vi införde under pandemin, gör att vi är mycket mer anpassade och att anläggningen kommer mer till sin rätt idag. Vi räcker till på ett annat sätt och har blivit bättre på att ta hand om de gäster som väljer att besöka oss under sommaren. Det har gagnat miljön, fjällen och naturen.
— STF är väldigt tydliga med att hållbarheten ska ligga långt fram — vi måste alla fortsätta ta vårt ansvar. Även om det kommer kosta både pengar och resurser. Eldsjälar kommer inte räcka utan samarbeten, diskussioner och samråd mellan olika fjällaktörer måste till.
Just tanken om att vi alla kan ta ansvar och förbättra oss är central även inom Protect Our Winters. POW är en rörelse av passionerade och professionella idrottsutövare, forskare, företag och naturvänner som verkar för långsiktiga, strukturella lösningar som skyddar vår värld både idag och för framtida generationer. Inom POW är ambitionen och strävan att ingen måste vara perfekt för att kunna bidra till klimatarbetet. Istället för att söka perfektion — eftersträva förbättring.
Micke af Ekenstam är en av POW Swedens svenska ambassadörer. Han har skrivit ett flertal guideböcker för toppturer och klättring i norra Skandinavien och är bosatt i Narvik där han till vardags arbetar med hållbar samhällsutveckling, för tillfället med fokus på smarta städer och samhällen.
— Jag har under de senaste tjugofem åren, från att jag började plugga miljövetenskap, följt utvecklingen av klimatet och vädret i fjällen på nära håll, berättar Micke. Förändringarna som just nu sker börjar bli väldigt påtagliga, speciellt under vårsäsongen som vi redan har tappat mycket av. Det är klart att man oroar sig över hur den kommer att förändras framöver sett till den relativt lilla temperaturhöjning vi upplevt hittills.
Micke håller med om att somrarna i fjällen framöver kortsiktigt kan komma att erbjuda ett mer attraktivt väder för många gäster.
— Vi kommer dock se problem under smältperioden och då vi periodvis kan förvänta oss mer regn kommer vi se ökade flöden i vattendragen, säger Micke. Det kan innebära faror. Jordskred och bergras kommer också bli vanligare vilket är ett säkerhetsproblem för de som rör sig i riktigt alpin miljö.
Micke är också övertygad om att fjällen kommer få nya typer av besökare, både svenska och utländska.
— Som den generella samhällsutvecklingen ser ut är människor idag inte lika vana att vara i naturen, säger Micke. Vi ser dock konstant att fjällen lockar och att det finns en längtan efter att vara ute. Som en följd av detta tror jag att det kan bli mer efterfrågat att vara ute med guide. Vi svenskar är ju väldigt vana med guider från våra resor till alperna, vilket brukar leda till fina upplevelser med mer lokal historia och kultur som man kanske hade missat annars.
Tidigare i år kom nyheten om en ny samverkansform under namnet Resort Alliance mellan POW och skidanläggningarna Tänndalen, Dundret, Björkliden och Riksgränsen.
— Resort Alliance är ett sätt för oss inom POW att tillsammans med anläggningarna gemensamt skapa en stark röst och lyfta frågan om hur vi både kan resa och vistas hållbart i fjällen, säger Micke. Att pusha för tågresande och en övergripande fossilfri färdplan är centralt både för vårt arbete inom POW och för fjällens framtid.
Per-Olov Wikberg arbetar som samordnare vid Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd som består av representanter för organisationer och myndigheter med stor samlad kunskap om fjällsäkerhet. Deras uppgift är att förebygga tillbud och olyckor genom att dels informera och utbilda om fjällsäkerhet, dels stödja forskning och utveckling på området.
— Den klimatpåverkan som vi redan idag ser effekter av kommer leda till helt nya förutsättningar för fjällturismen i framtiden, säger Per-Olov. Från Naturvårdsverket och Länsstyrelsens håll har man redan påbörjat satsningar i koppling till den förändring som vi nu ser ske, främst när det gäller infrastrukturen i fjällen. Mycket arbete har genom Länsstyrelsen lagts ner på fjällens ledsystem med dels underhållsarbete och förstärkningar av leder men också exempelvis nya broar.
En i framtiden allt större nederbördsmängd bedöms öka vattenflödet i många vattendrag vilket kommer att kunna påverka vandringsleder och på många ställen att kräva fler eller anpassade broar.
— Mycket arbete är redan gjort men mer kommer krävas, säger Per-Olov. Här är det viktigt att nämna att det inte bara är Naturvårdsverket som gör dessa insatser utan att det är många aktörer som gör många olika saker. Samarbeten och gemensamma strategier mellan olika fjällaktörer och organisationer kommer vara A och O i vårt klimatarbete i framtiden.
Många kan nog ha bilden att det är vintern som är den största säsongen i Kirunafjällen men tittar man på exempelvis Kebnekaise och Abisko är trycket betydligt större sommartid. Och av allt att döma kommer det vara så även i framtiden.
— Det är viktigt att människor fortsätter komma till oss, att de får möjligheten att se våra fjäll och allt vad naturen erbjuder, säger Marit Sarri. Min erfarenhet är att det får människor att bli ännu mer medvetna om både sitt resande och sitt agerande på plats samt att de allt mer börjar värna om den fantastiska och unika plats som fjällen faktiskt är.
